Hej allesmmans, nu är jag och min gnälliga stämma igång igen. Jag vet att ni alla älskar mitt klagande. Särskilt du Hannah.

Harmony Gospel, som jag är medlem i, sjöng i kyrkan idag. Det kunde naturligtvis inte bara vara en vanlig liten gudthänst utan det skulle tvunget vara en evighetslång Högmässa. Ni som känner mig vet att jag inte är religiös för fem öre utan bara sjunger i gospelkören därför att inget rockband vill ha mig, haha. Jag höll på att dö av tristess. Prästen som höll i predikan var jättetråkig. Jag har nog aldrig hört en så tråkig predikan i hela mitt liv. Den höll på i evigheter. Jag förstod inte ens vad hon pratade om. Jag slutade lyssna efter tio minuter som vanligt.

Ska ha orkesterövning ikväll. Känner inte alls för det och har dessutom en begynnande huvudvärk. Men jag tar en alvedon och så är allt frid och fröjd sen. Hoppas vi inte bara spelar låtarna till nästa helg. Jag ska ju inte ens vara med då.

Var med Patrik och Mikeal igår kväll/natt(?). Det var hur kul som helst. De är inte riktigt kloka de pojkarna. Äntligen hade jag tid dessutom. Har inte umgåtts med Patrik sen oktober. Skäms på mig. Hoppas jag får tid för mitt dammiga PSP snart också.

Peace Out!

Eller kanske inte. Lite gnäll ska jag ägna mig åt men mest blir det ett trevligt minne.

En av mina totalt urflippade men ändå kärleksfulla vänner beslutade att jag skulle med på festival. Eller ja, jag beslutade också. Det var Younomiafestivalen i Skövde som föll oss i smaken. Anledningen till detta är att ovan nämna vän är upp över öronen förälskad i Crashdïetn som headlinade den kvällen.

Det var inte bara de som var där naturligtvis. Kvällen började med stackars JFK som alltid får vara öppningsband. Publiken var fortfarande lam och JFK's stil föll nog bara en minoritet i smaken. Efter denna upplevelse åt vi för att sedan återvända och lyssna på Twisted Lips, som tyvärr hade jättemycket teknikproblem. Först lade mickarna av och sedan trummade pajen. <-- Jo, det ska stå så.

Efter dem kom Ragdoll Shout. De var älskbara. Hur bra som helst, de fick på tok för lite speltid är jag rädd. Kände igen basisten! Jag var hur stolt som helst. Särskilt som det fanns kanske fem välbekanta ansikten på plats. Alltid kul att se någon man faktiskt vet vem det är.

Midnight Cowboys var en annan höjdpunkt. Sick City var en riktigt bra låt. Synd att jag missade början av spelningen bara.

Sen kom Hell'n Diesel och jag vet inte vad jag ska säga. Jag är kär, förälskad och alldeles vimsig. De var så jävla bra. Konstigt att jag aldrig hade hört dem förut. De verkade hyffsat kända.

Sedan kom de, Crashdïet. Det som folk väntat hela kvällen på att få se. De rockade brallorna av oss och avslutade min första festival med dunder och brak. Jag är helnöjd.

Och nu till gnället. Fan vilken tråkig publik! Alla bara stod och glodde. Någon kanske klappade takten lite. Allt eftersom kvällen gick blev det bättre men aldrig bra. Det var för fasiken mer drag på 40+ på Poodles-konserten jag, mamma och hennes kompisar gick på förra året. Skämmes!

Sedan stod där en pojke som uppenbarligen inte läst min blogg. Han gjorde allt jag sa att man inte fick. Han klappade takten till fel låt. Dessutom var han en stilare. Han klappade alternativa rytmer och förstörde totalt musikupplevelsen för oss som stod bredvid. Han var säkert en trummis.

Peace Out!

Det är helt sjukt. Den tomhet man känner efter sista föreställningen är helt sjuk. Det är som om någon gröper ur en med en sked och lämnar ett stort svart hål av tomhet efter sig. Det är en fruktansvärt jobbig grej.

Till råga på allt var det min sista stora pjäs inom en överskådlig framtid. Jag vet inte om jag någonsin kommer att få stå på scenen igen. Tänk om det här var min sista pjäs någonsin. Jag gjorde det i alla fall med bravur.

Jag var oerhört bekväm i min roll som Fagin eller Filuren som han kallas på svenska. Han var hysteriskt rolig att göra och det vore tråkigt om han var min sista roll. Jag har i alla fall gått ut med en skräll. Dramagruppen Teateraporna kommer minnas mig ett tag framöver.

Nu får det vara nog med självmedömkan och egotrippar. De andra gjorde även de ett fantastiskt jobb. Jag vågar påstå att det är vår bästa pjäs någonsin.

Peace Out!

Det här är mer en uppmaning än ett blogginlägg. Om ni bor här där jag bor alternativt känner mig så ska du gå och se uppsättningen av Oliver Twist på Sagabiografen på torsdag klockan 18:30. Det kostar bara 40 kr.

I denna pjäs spelar jag den underbart äckliga pedofilen Fagin. Jag måste säga att jag gör en stråland insats. Har äcklat flera medskådespelare redan. Inte illa pinkat för en väluppfostrad ung dam.

Peace Out!